Igår var F här med sin fina kille O, bara 6 dagar äldre än min O. Det var så oerhört behövligt!
Jag är så besviken på mej själv att jag inte har träffat dem mer än två gånger sen barnen föddes. Mitt mående har hindrat mej från att göra det jag vill.. Det var inte såhär jag hade tänkt mej mammaledigheten.
Nu kan det bara bli bättre, hoppas jag. BVC har tagit tag i min hälsa, VC tar nya prover på mej om några veckor och folk runt omkring mej vet nu hur jag mår och då får det visa sej vilka som förstår och vilka som jag inte kan lägga energi på.. jag MÅSTE prioritera mej själv nu (hur jag nu ska lyckas med det?) och få förståelse hos de som står mej nära. Det är inte med vilja som jag mår såhär. Jag vet precis hur jag skulle vilja ha mitt liv! Hur svårt kan det vara att fixa det då, undrar väl säkert många..? Tydligen svårt, uppenbarligen! Men med hjälp så ska jag nog lösa detta, så småningom.
Jag och O tog morgon 9.45 idag! Sen blev det frukost ute i solen
En riktigt lugn dag idag! Bara jag, O och hunden. En utmaning det oxå, att bara vara..
..och komma ihåg att äta.
Senaste kommentarer